Vårtsymptom

Vårtor brukar uppstå på fingrar, fötter eller händer. De kan vara små, köttiga, korniga knölar. De kan vara hudfärgade, vita, rosa eller bruna och kännas sträva vid beröring, och de har spridda svarta prickar, som är små koagulerade blodkärl.


  • Fotvårta eller vanlig vårta?

Vanliga vårtor är små klumpar som utvecklas på huden. Fotvårtor är en typ av vårta som drabbar undersidan av fötterna och ibland sprids till händerna. Vårtor förekommer i alla former och storlekar. De kan drabba alla delar av kroppen, men är vanligare på händer och fötter.


  • Hur ser fotvårtor ut?

Fotvårtor utvecklas på fotsulorna. De är vita och har ofta en svart prick i mitten. Fotvårtor brukar vara platta. Vårtor kan göra ont om de sitter på en viktbärande del av foten.


  • Hur ser vårtor ut?

Vårtor tenderar att vara runda eller ovala, men vissa är långa och smala. De är oftast fasta och upphöjda. De har en sträv, oregelbunden blomkålsliknande yta och är ibland släta. Vårtor varierar i storlek, från mindre än 1 mm till mer än 1 cm i diameter. De kan framträda ensamt eller i en grupp. Utväxterna kan vara smärtsamma eller ändra utseende eller färg.


  • Kliande vårtor

Vårtor är en mycket vanlig hudåkomma orsakad av ett virus som resulterar i små utväxter på huden. De är vanligtvis smärtfria, men de kan vara fula och eventuellt börja klia eller vara besvärande beroende på var sitter.

Varför kliar vårtor? Friktion mot vårtan kan vara en orsak. Om du har fotvårtor är huden och vårtan i ständig kontakt med dina skor eller strumpor. Vårtan är även i kontakt med golvet när du går barfota. Denna kontakt gör att området kliar. En annan orsak är det virus som orsakade vårtan: HPV. Några av HPV-virusen har nämligen klåda som ett av sina symptom.

Vanliga vårtor framträder på händerna samt på andra delar av kroppen. Om denna typ av vårtor framträder på en del av kroppen som det kontinuerligt gnids mot kan det orsaka klåda.

Platta vårtor, eller fotvårtor, kan också orsaka klåda. En fotvårta framträder på fotsulan och är därmed i kontakt med strumpor, skor eller hårda ytor på golvet, vilket kan leda till klåda. Vårtor under eller runt naglarna på tår och händer kan också klia på grund av sin placering. Även om de ovanstående typerna av vårtor kan orsaka viss klåda finns det två specifika typer av vårtor som orsakar ett oangenämt behov av att klia sig. Dessa är genitalvårtor och mollusker. Genitalvårtor, som växer i blygdområdet, i/på vagina eller runt anal- eller genitalområdet, kliar mycket. Detta orsakas av HPV-infektion och är en av de mest utbredda sexuellt överförbara sjukdomarna.

Mollusker har klåda som sitt främsta symptom. Mollusker kallas ibland vattenvårtor. De framträder på huden på bröstkorgen, övre låren och buken, samt ibland på slemhinnorna. Till skillnad från vanliga vårtor har denna typ ett hudfärgat utseende med en grop i mitten och förekommer ofta i klungor. Infektioner sker ofta i simbassänger, daghem, skolor och på arbetet. Denna typ av vårtor är nära relaterad till och orsakas av ett poxvirus. 


  • Svart vårta

Seborroiska vårtor eller svarta vårtor är alltid godartade, alltså icke-cancerogena vårtutväxter som förekommer på huden. De brukar inte behöva någon behandling. Seborroiska vårtor brukade kallas åldersvårtor. De ser oftast ut som feta eller rostiga fläckar som verkar ha fastnat på huden. Färgen varierar men oftast är de mörkbruna eller svarta.

Åldersvårtor är vanligtvis runda men de kan även vara ovala. Vissa seborroiska vårtor har en oregelbunden form. Deras storlek kan variera från omkring en centimeter till flera centimeter i diameter. Seborroiska vårtor brukar först framträda runt 40 års ålder. Vissa familjer har en benägenhet att utveckla denna typ av vårtor. Den verkliga orsaken till seborroiska vårtor är okänd. Det är vanligare att utveckla flera seborroiska vårtor när du blir äldre. Med tiden brukar varje vårta växa något och bli mörkare. De kan uppstå var som helst på kroppen, förutom på handflatorna eller fotsulorna. Åldersvårtor sprids inte och de är inte cancerogena. Det största problemet är att de ibland kan vara fula, särskilt om de utvecklas i ansiktet. 


  • Brun vårta

Bruna vårtor är också seborroiska keratoser precis som svarta vårtor. Precis som svarta vårtor är detta ett basalcellspapillom. Seborroiska keratoser är mycket vanliga och ofarliga utväxter på huden och är ofta pigmenterade. I Storbritannien får mer än hälften av alla män och mer än en tredjedel av alla kvinnor minst en svart eller brun vårta. Vid 40 års ålder är 30 % av befolkningen drabbad. Vid 70 års ålder ökar detta till 75 %. Vårtorna förekommer också hos yngre personer. Seborroiska keratoser är ofarliga, men anses ofta vara en olägenhet. De kan klia, bli inflammerade och fastna på kläder. Många människor ogillar deras utseende, särskilt när de förekommer i ansiktet.

Seborroiska keratoser har en sträv yta, och varierar i färg från gyllenbrunt till mellanbrunt till nästan svart. De kan drabba vem som helst, men på mörkhyade personer kan de också framträda som flera små mörkbruna eller svarta knölar, speciellt på ansiktet och halsen; i sådana fall kallas detta Dermatosis Papulosa Nigra. Seborroiska keratoser kan orsaka problem genom att bli inflammerade eller blöda. Vid tvivel kan en hudbiopsi göras för att bekräfta diagnosen. Individuella seborroiska keratoser kan tas bort framgångsrikt. Dock kommer nya seborroiska keratoser fortsätta att framträda. Avlägsnandet kanske inte finansieras av försäkringskassan.

Du bör kontakta läkare om dina vårtor gör ont, förökar sig snabbt, stör din dagliga verksamhet, inte svarar på behandling i hemmet, eller om färgen eller utseendet ändras på någon av dem.


* Behandlingen kan variera från person till person och vi kan inte garantera samma resultat för alla.
Source: James C. Ricketti, DPM, DABPO, FACFO, FAAPSM, and R. Sam Niedbala, PhD. A Study of a New Method of Cryosurgical Treatment of Verrucae Plantaris. The Lower Extremity Vol. 2 No. 3 1995. link

** Source: Gibbs S, Harvey I, Sterling J, Stark R. Local treatments for cutaneous warts: systematic review. BMJ. 2002 Aug 31;325(7362):461. Review. PubMed PMID: 12202325; PubMed Central PMCID: PMC119440. link

*** Source: Sterling JC, Handfield-Jones S, Hudson PM; British Association of Dermatologists. Guidelines for the management of cutaneous warts. Br J Dermatol 2001;144:4-11. link